klövs även människan, vi delades i två,
förlorade oss själva, maskerna träddes på.
Vi blev odjuret och den glåmiga grå.

Vi byggde oss hyddor av lera,
och en stad av stål, en glänsande kupol.

Under bergens fäste trängdes miljoner
människor samman utan mål.

Odjuret levde på en slätt av sten
och den kuvade led i lysrörens sken.

Odjuret blev en skicklig schaman
i ett hedniskt rike, tillägnat pan.

Det finns ett avtryck, ett blödande sår
som ristades i berget i bombens spår,

en slingrande orm, en vindlande labyrint
som börjar i källaren under Villa Absinth.